Jul, jul, strålande jul...

I år väntas svenskarna julhandla för sextioen miljarder kronor. Det blir runt sextusensexhundra kronor per person. Och i dagarna korades Årets julklapp: en upplevelse. Fantastiskt! Men med tanke på de här enorma siffrora borde upplevelserna vara i stil med Shoppingrunda med mamma i mellandagarna.

När jag ser dessa siffror tänker jag att julen är den stora skuldavskrivningshögtiden, då alla skuldbelagda mammor och pappor har chansen att köpa sig fria från hela årets tidiga dagislämningar och sena dagishämtningar. Men det är klart: man måste ju jobba halvt ihjäl sig årets andra dagar så att man har råd att köpa alla de här julklapparna. Och så måste man köpa ännu mer julklappar, eftersom tiden med barnen blir knappare. Och kommande år måsta man jobba ännu mer. Och nästa jul slår julhandeln nya rekord.

Igår kom senaste numret av Trots Allt och i tidningen låg ett litet reklamblad/presentkort med texten: Försöker du hitta en julklapp till någon som har alla prylar?
Jaaaa! Precis, helt rätt! Det är min operation just nu. Tyvärr kan jag inte tänka mig någon i min familj som skulle vilja ha en helårsprenumeration på Trots Allt (men jag vet en som önskar sig en förnyad prenumeration!).
I natt drömde jag att vi inte skulle köpa några julklappar till varandra i min familj. Jag kommer inte ihåg reaktionen, men upphovet till drömmen måste delvis ha varit att Matilda berättade om en kompis till henne vars familj förra året skippade allt vad julklappar heter. Istället gick de på bio tillsammans. Vad mycket pengar man skulle spara. Och plats, för hur många av oss brukar rensa bort saker i takt med att vi får nya?
Förra året drog vi syskon ner på julklappsinköpet genom lottning som gick ut på att var och en bara behövde köpa en julklapp till ett syskon. Till våra föräldrar och deras respekive gick vi ihop. Och i Emils familj är de inne på hemmagjorda presentkort i form av tjänster.

Det är ju egentligen helt galet hur mycket pengar som cirkulerar inom en familj kring jul, när alla ska köpa julklappar till alla för det är ju ändå jul! Tänk om de här sextioen miljarderna kunde få en större omloppsbana i år: runt grannarna (råkade skriva granarna först men det är ju mer talande för hur det är i dag), runt dom som inte har någon familj, runt dom som inte har något hus, runt dom som inte bor i Sverige, runt dom som inte vet vad jul är.

Och tänk om vi kunde komma ihåg att vi kan visa kärlek på andra sätt än att öppna plånboken.

(Julklappstips: en get eller en rättighet av typen Rätt till frihet och säkerhet, en julmiddag.)