Emil och jag fick gå hem från stan – sjukt tungt.
I dag är det lättare. Isak, David och Emil fick ett meningsfullt tidsfördriv.
"Tack för att du låter oss va så här manliga!"
Egentligen tror jag de är glada över att få vara barn igen. Precis som med helikopterflyget i lördags.
Det är kul att lyssna på dem: efter mycket slit* lossnade till slut bakhjulet och nu kommer äntligen Emils Lappegrej till användning, låter det som.
Jag kanske kan börja cykla till skolan redan imorn igen...
Tack grabbs!
Eller kanske en annan dag. Missionen misslyckades."Det känns som om luften gick ur en," som David uttryckte det...
2 kommentarer:
jaha, hur går det med bloggandet egentligen? är det inte meningen man ska uppdatera den rätt frekvent.
Meningen med min blogg är att jag ska uppdatera när jag har något på lur... :)
Tenta på fredag. Jag försöker att inte visa att jag är ofokuserad genom att publicera en blogpost under den tiden...
Senare kanske. Jag är sugen.
Skicka en kommentar