Jag är rädd för att jag börjar bli en nedtyngd och bitter människa. Min största skräck, ändå ligger det så nära till hands just i dag. Varför vet jag inte, jag är bara irriterad på allt levande som hör till människosläktet i dag. Det har ingen egentlig grund, det bara är så. Olika händelser och uttalanden spär på det och jag ältar allt i ensamhet. I hundra år.
Jag är irriterad på ungefär allt och alla i dag: gnälliga människor; tanter med rollator som tvärstannar mitt framför mig på cykelbanan så jag inte hinner över gatan förrän det är rött; människor som tycker fel och för mycket...
När jag ögnar igenom senaste numret av Sändaren och läser Webbfrågan börjar jag undra om människan inte fått väl mycket förtroende här i världen. Frågan är Hur många semlor kommer du äta i år? Kunde man inte komma på ett effektivare sätt för att övervinna klimatkriget, utrota hungern och frälsa världen eller få fler att surfa in på ens hemsida?
Ja, käremintid.
Men nu börjar jag lätta och bli på bättre humör här tror jag.
Jag har fått lite skolarbete gjort och den isande bitterheten börjar smälta.
Jag hörde att plusgrader väntas i veckan, förresten. Tänk om det blir vår snart!
Hyr vårt hus i sommar!
8 år sedan
3 kommentarer:
Äntligen uppdatering! Tjoho!
Ska vi inte försöka älta en del tillsammans nån dag? Eller varför inte ha lite trevligt över en kopp kaffe och en semla? ;] Vore fint att hinna träffas på riktigt nån gång!
Kram!
det är fint att ha en blogg att skriva av sig i! kram till dig!
Åh, mina fina bloggkommentatörer, så fint att få höra av er!
Tack för uppmuntran och bekräftelse på något vis.
Skicka en kommentar